detta är matthew
Detta är Matthew Remski 1 han postade en sak på tiktok som handlade om när man får betalt eller förväntas betala. Jag tyckte det var värt att lyfta och jag gillar generellt det som kommer ur hans hjärna.
I ett stycke i fjärde kapitlet av Kapitalet, konstaterar Marx att det i alla länder där det kapitalistiska produktionssättet råder är brukligt att inte betala för arbetskraften förrän den utövats — typ i slutet av varje vecka (då, månad nu).
Karl Marx, Kapitalet, band I (1867)
In every country in which the capitalist mode of production reigns, it is the custom not to pay for labour-power before it has been exercised for the period fixed by the contract, as for example, the end of each week. In all cases, therefore, the use-value of the labour-power is advanced to the capitalist: the labourer allows the buyer to consume it before he receives payment of the price; he everywhere gives credit to the capitalist.2
Hans poäng är att om du är arbetare, dvs du arbetar åt någon annan, så betalar du alltid din arbetskraft i förskott. Du jobbar först, får betalt sen. Du låter köparen konsumera bruksvärdet innan du sett en krona.
Han menar att vi gör allt för att dölja det för oss själva. Ordet “löning” har en glad klang. Man blir belönad för ett väl utfört arbete, man får pension efter ett långt yrkesliv, i vissa religioner får man vänta på himlen. Att få betalt får oss på något sätt att glömma att mervärdet redan är utvunnet – att vi redan gett bort krediten. Och samtidigt, säger han, intalar vi oss att kredit är något bara de stora grabbarna har, när den ursprungliga krediten i produktionen kommer från oss.
Sen vänder han på det. Allt vi betalar betalar vi i förskott. Hyra, prenumerationer, abonnemang. Du ska upp den första i månaden och både erbjuda din kropp på kredit till arbetsgivaren och ha pengar att hysa dig själv i förväg. Du måste lita på att chefen betalar dig i efterskott – vilket alltså innebär att du själv inte kan litas på att jobba efter att du fått betalt. Men hyresvärden måste du lita på i förskott, att han inte låter huset förfalla.
Han påpekar att förskjuten betalning inte var något nytt – romarna hade det för kontrakt och löner – men att idén där var mer moralisk, att du visade prov på ditt värde. Kapitalismen kräver att det blir strukturellt och mekaniskt: kapitalisten måste få kontroll över din kropp innan produktionen, så att mervärdet hinner produceras under den obetalda perioden.
Det han landar i är att den här ordningen säger något om den ständigt jäktade känslan av tid. Detta ger metaforen “hamsterhjulet” en tyngd och förklaring. Och han avslutar med en detalj jag inte tänkt på: nästan alla förslag på basinkomst är designade för att betalas ut i förskott, inte efterskott, just för att de ska garantera rätten att existera i framtiden. Före, inte efter.
Detta lägger också grunden i till ett osynligt fundament i vår kultur: if then rewards - något jag har för avsikt att skriva om mer. Och visar hur det i grunden bygger på en brist på tillit.
Det hänger också ihop med jag skriver om affärsmodeller – hur saker presenteras som den självklara ordningen fast de egentligen bara gynnar någon annan. Men den kopplingen är min; själva analysen är hans.
Footnotes
-
Källa: Matthew Remski (TikTok @antifascistdad) — det specifika klippet, om Marx, tid och kredit. Remski skriver om “cults, capitalism, and hope” på matthewremski.com och Substack. ↩
-
https://www.marxists.org/archive/marx/works/1867-c1/ch06.htm ↩