Det var ett tag sedan jag träffade på Dylan William — mannen med ett förnamn som efternamn och tvärt om. Jag blev introducerad trummisen i mitt gamla band Tommy Lucassi. Detta är fortfarande den pedagogiska modell som jag lutar mig emot i det mesta jag gör. Men dessvärre är jag en ostrukturerad improvisatör. Och jag är långt ifrån fullärd och det är projekt att få formativ pedagogik att fungera inom online yh-utbildningar är minst sagt pågående.
Men vad innebär det?
Förståelsen för formativ bedömning står att finna i distinktionen mellan summativ och formativ bedömning. Lite förenklat handlar formativ bedömning att instruera studenten om vad hen behöver göra för att nå kunskapsmålen istället för att endast förmedla du fick 7 av 10 rätt på provet. Med det handlar egentligen inte om vilket test du använder, utan i hur du använder den information som testet genererar. Om informationen används för att sätta ett betyg är funktionen summativ; om den används för att forma nästa steg i undervisningen är den formativ.
Den mest effektiva formativa bedömningen sker i korta cykler – minut för minut och dag för dag i det löpande mötet med studenterna.
De tre bärande frågorna
Oavsett vilken teoretisk modell man utgår ifrån kokas den formativa processen alltid ner till att lärare och studenter tillsammans söker svar på tre grundläggande frågor:
- Vart är vi på väg? (Feed-up) – Att tydliggöra och skapa förståelse för lärandemål och framgångskriterier. Studenterna måste förstå syftet och vad kvalitet faktiskt innebär för att kunna engagera sig.
- Var är vi nu? – Att regelbundet stämma av och samla bevis på var studenterna befinner sig i sitt lärande i förhållande till målen. Det sker genom frågor, diskussioner och korta avstämningar under själva lektionen.
- Hur tar vi oss vidare? (Feed-forward) – Att använda informationen för att justera undervisningen, ge målinriktad feedback och ge studenterna konkreta verktyg för att stänga gapet mellan nuvarande kunskap och målet.
Fem nyckelstrategier för att lyckas
För att operationalisera dessa frågor i vardagen beskrivs processen ofta genom fem centrala strategier där ansvaret delas mellan läraren, gruppen och den enskilda individen:
- Tydliggöra, dela och förstå lärandemål och framgångskriterier: Att göra målen begripliga. Det görs bäst genom att titta på konkreta arbetsprover och exempel framför komplexa matriser.
- Skapa effektiva diskussioner och uppgifter som synliggör lärandet: Att designa moment som fungerar som “detektiver” för att snabbt avslöja missförstånd och visa vad studenterna faktiskt har förstått.
- Ge feedback som för lärandet framåt: Feedback ska vara specifik, handlingskraftig och fokusera på uppgiften och processen, inte på studentens ego eller person. Ren kommentarsskrivning utan betyg är ofta det mest effektiva.
- Aktivera studenterna som resurser för varandra: Genom kamratbedömning och kollaborativt arbete hjälper studenterna varandra att utvecklas. Fokus ligger på att förbättra ett arbete, inte att sätta betyg på det.
- Aktivera studenterna som ägare av sitt eget lärande: Det yttersta målet med formativ bedömning är att utveckla studenternas metakognition och självreglering så att de själva kan bedöma och styra sitt lärande.
I korthet: Formativ bedömning uppstår ur insikten att studenter inte alltid lär sig exakt det vi undervisar. Vi måste ta reda på vad de faktiskt har förstått innan vi kan gå vidare.
Men allt detta är extremt utmanande med onlineundervisning. Det faktum att studenterna allt som oftast har kamerorna avstängda vilket gör det oerhört svårt för mig som pedagog att läsa av gruppen. Men det får jag fördjupa senare.