Mycket av min yrkesmässiga identitet är byggd kring spel och speldesign. Jag har jobbat som lärare i speldesign. Jag har varit med och designat flera spel - både digitala och analoga. Jag har jobbat med gamification. Men jag har aldrig designat ett spel helt själv.
Jag har en fix idé att jag, innan jag dör, måste publicera något av helt egen maskin. Om jag skall vara helt ärlig så är mitt självförtroende ganska lågt i detta nu. Det är oerhört svårt för mig att inte fastna i en slags kreativ cancer där jag bara lägger till och lägger till. Att mina skapelser hamnar i någon slags “development hell”. Sanningen är förmodligen att jag behöver ha någon med mig som hjälper mig som redaktör eller liknande. Min klena tröst just nu är att jag utvecklar olika ai-agenter som går in och tar ett projektledande och redaktörsansvar. De funkar ganska ok. Det är oftast jag som är problemet. Jag skapar mina egna hinder. En överväldigande hög av texter och osammanhängande halvt avslutade skapelser som när jag befinner i “hyper focus” känns fullkomligt logiska och hänger ihop. Men när jag återvänder till tangentbordet, bara efter en kort frånvaro, så känns allt oerhört överväldigande.